fan asså. finns det nått som heter äkta kärlek? när jag hör dom 2 orden tänker jag på ett förhållande där man skrattar och gråter tsm, jag vill kunna säga till min pojkvän att jag älskar honom. det kaske är för mkt begärt? det kanske inte funkar så i min ålder men det är verkligen så jag vill ha det. han ska vara snäll och omtänksam. såklart, utsidan ränkas. det är ju faktiskt utsidan som ger första intrycket? tänk dej att få vakna upp en morgon, kanske din pojk/flickvän ligger bredvid dej. och du kan tänka: han/hon älskar mej. skulle inte det va helt amazing? ursäkta, om ni tkr jag e töntig och överdriver. men jag längtar så himla mkt efter det här. men lixm, vart hittar man den där drömkillen? jag har nog aldrig älskat någon kille. jag kanske har trott det just när vi vart tsm, men nu, så nej det känns inte så. inte älskat på Det Där Sättet. Mr Right, kanske sitter just nu och tänker lika dant som jag? vem vet, det kan fan va vem som helst. jag sitter iaf på att Mr Right ska dyka upp snart. och när jag väl vet, att det är just han, som är underbar, snäll, gullig, rolig, och allt det där, då. då vet jag att jag kommer satsa allt.. KRISTIN

vem kan vara den rätte?